Ibland kan ens dag bli från en allmänt tråkig och grå dag, till en strålande sol och glädje från topp till tå. Det kanske låter extremt men vissa dagar behövs det inte mycket för att göra en helomvänding.
Idag när jag kom in till middagen så möter jag en Helena Eriksson. Hon är en av de jag såg upp till när jag var liten och hade precis börjat med MTBn. Hon cyklade mot grabbarna och var grymt duktig. Så varför kunde inte lilla jag, bli den andra cyklande tjejen i Uppsala. Jo, jag gjorde precis som hon och nu, förutom att jag sadlat om till LVG så är jag på samma nivå. Än har jag inte nått något VM-guld, men vem vet.. Det får framtiden utvisa.. Jag blev i alla fall otroligt glad över att träffa henne här. Hon är massör för det brittiska landslaget denna helg...

Ett tips för alla som har tråkigt någon gång.. ta upp en hemsida på ett annat språk och översatt med google. Haha, antingen har jag och Sara varit för länge på detta ställe eller så är det fruktansvärt roligt!

När är det dags att ta nästa steg?